maja

Det enda som inte gick bra i Spanien var maten. Jag inbillar mig väldigt lätt att jag är starkare än vad jag är och att sjukdomen är svagare. Visst finns det tillfällen när det stämmer, men inte under den senaste tiden.
Visst är det skitbra att utmana sig själv, men för mig är det ohållbart om jag ständigt misslyckas. "klaaaart jag kan äta en macka" tänker jag, men samtidigt så vet jag ju att jag inte klarar det.

Jag ställer för höga krav på mig själv, mina mål är orimliga och jag måste ta dem i små steg. Jag blir inte frisk över en dag, det funkar inte så.

De flesta har väl stött på någon typ av Pro-ana sida. För er som inte är bekanta med det, handlar det främst om unga tjejer som peppar varandra att välja anorexi som en livsstil. De ser det inte som en sjukdom utan snarare ett val man gör. På dessa proana sidor får man tips om hur man spyr bäst och hur man kommer undan att hemma etc etc.

Jag har verkligen jättesvårt för att hantera dessa sidor och dessa personer. När jag började intressera mig för bantning så var jag också inne på sådana sidor, för att helt enkelt få tips och lära mig mer.
Det som är så svårt är att veta NÄR man är sjuk. Är man sjuk om man inte tycker sådana sidor är fasansfulla? Är man sjuk när man bantar? Är man sjuk när man är underviktig?

Även om dessa tjejer förnekar att det är en sjukdom, och framställer det som ett val, kan det ju lika gärna vara ett första steg i sjukdomen? Försvarsmekanismer alá Freud säger att förnekelse är första steget, Eller hur är det?

Jag vet inte när jag blev sjuk, om det var dessa sidor som hjälpte mig in i det eller om det helt enkelt var en konsekvens av min sjukdom? Jag VALDE att banta, men betyder det att jag valde att bli sjuk? Nej.

Min sjukdom och anorexin var inget val, även om jag påverkat utvecklingen väldigt mycket.
Att peppa någon till att svälta, kräkas och ljuga är sjukt. Att skada sig själv är sjukt.
Hoppas n

Min lillebror och min kusin fyller båda år imorgon, men eftersom vi åker till spanien blir det kalas idag!
Har tillbringat en stund på stan med mamma och pappa för att leta present till Love. Det gick sådär, då mamma ville köpa en cykel och pappa ville köpa ett sånt där hand-playstation(?).

Pappa tyckte att mamma var TRÅKIG för att hon ville köpa en cykel. Till berättelsen hör också att love GLÖMT var han ställt sin nuvarande cykel... Äh, det blir en trevlig överraskning för mig med!

Nu ska jag nog springa iväg, det blir en promenix hem.
Kram kram!

Min lillebror love fyller elva år imorgon.
Han har reflekterat över mitt och viktors förhållande


fyller år idag love säger:

maja säger:

hahaha

fyller år idag love säger:

God morgon allihopa, trots att jag somnade vid elva så är jag sinnessjukt trött. Men jag vill såklart utnyttja all tid med Viktor, så nu sitter jag ooch glor på honom när han äter frukost innan jobbet. Imorgon åker ju jag!

Haha, ja just det. Inatt vaknade jag av ett sms vid halv fem. Det var ett okänt nummer och det slutade med "Kram natti".
Trots att det stod i smset att vi inte kunde ses vid ett, utan skulle höras senare, så FtATTADE jag inte vem det var. Jag kunde inte förstå vilken NATTI jag skulle träffa klockan ett. Jag läste det fyra fem gånger och blev bara mer förbannad  på Natti. Sen kom jag på, Det var från MajaH. Och hon menade ju såklart NattiNatti, som i Godnatt.. Haha!