when she talked about the fall, i thought she talked about the season
Åh hösten är så mysig. Jag tror inte att jag har ett enda negativt minne från hösten. Jag måste verkligen fundera för att komma på något.
ja just det.. 2003 fick Gina cancer. Anna fick missfall. Det var då jag för första gången kände skuld för att jag själv fick leva och inte andra. Men äh, det är ju petitesser.
Sen 2004 så dog ju gina. Ja det var tråkigt, Lars Winnerbäck spelade Bridge over troubled water på hennes begravning och alla grät.
2005 dog min femåriga kusin av ett virus. Här tänker man ju på något sätt att det inte kan bli värre. För det kan ju knappast bli värre nu.
Men vänta. Hösten 2006 får min mamma cancer. Inte heller någon big deal
Hösten 2007 separerar mina föräldrar. Tack tack, nu vill jag dö
Nej sen kom hösten 2008, åh vilken härlig tid av svältande och kräkningar som urartat, så underbart att vara sjuk och se ut som ett lik och isolera sig från alla sina vänner för att istället kunna sitta hemma och livnära sig på buljong.
Men nu måste det ta sluuuuut tänker du, men vänta.
2009: jag och viktor är inte ihop
mina föräldrar ska separera igen
jag tog en överdos
ah, väntar med spänning på 2010.
jag tror vi alla här som läser din blogg håller våra tummar hårt för din skull. Du är en jättefin tjej. Jag tycker att du är jättevacker. Jag har själv ätstörning och vet hur svårt det är att bli av med skiten. Men även en mil börjar med små kliv.
Jag hoppas verkligen att det ska bli bättre snart, det kommer att ordna sig.
Ett tips: när din ångest kommer.. ha en isbit i varje hand. Krama sen om isbitarna med händerna. Det funkar iaf för mig.
En STOR STYRKEKRAM till dig.
Ha det gött! :) <3
vad hände mellan dig och viktor?
Jag hoppas du börjar må bättre snart.
fina maja. jag önskar att jag och en kladdig enorm chokladboll befann sig i närheten av dig.
Otroligt nog har människan en grym förmåga att ta sig igenom stunder som ter sig omöjliga att ta sig igenom. Vi kan krossa betongväggar, bara vi vill - och bara vi kommer ihåg att det alltid är värt att sluta försöka.
Och även om hösten är den värsta tiden på året... kommer alltid den bästa nångång därefter. Lite det man lever för.
Bit ihop.. allting går, även i de värsta stunderna i ens liv.
