maja

Det är konstigt att något nytt kan kännas så självklart. Det känns som en vana att dricka kaffe i mitt kök med branko, att jag försöker fika och laga mat samtidigt, att han aldrig kan bestämma vilken låt han ska spela för han vill impa.

Det är så jävla märkligt att hela tiden se saker hos en annan människa som man har i sig själv.

Förlåt allihopa. Men det är faktiskt helt omöjligt att blogga när man är förälskad. Jag fattar om ni inte fattar nånting. Men just nu.. Ja just nu gör det faktiskt inget. Jag är glad, hur som helst.

Ikväll kommer Lollo och Miccan hit, det blir broder daniel-filmen och vin, så jag antar att det slutar på något nostalgiskt sentimentalt vis. Jag klarar dock inte vin. Däremot nostalgi.