maja

Min underbart fina älskade mamma ringde just mig från hultsfred.

hon: MAJA maja hör du?!
jag: nej bara du som skriker
hon: Han spelar din låt nu!
jag: min låt?
hon: HON KÄNNER EFTER OM DET HÄR ÄR ATT VARA FRI
jag: *börjar gråta*

Min låt. Min mamma tänker alltså på mig, är den låten min?
Jag förstår inte. Söndag 13.3.99 var inte en söndag.

hon känner efter om det här är att vara fri
om det här är ett liv med någon mening i
det är ingen som tjatar längre
det är ingen här som ber henne stiga upp
hon går och plockar och hittar sina gamla brev
lite konstigt att läsa om gamla planer när hon vet hur det blev
det är ingen som skriver längre
det är ingenting här som är värt att skriva upp


Ja, det kanske stämmer?