Anorexi-tävlingen

Jag vet inte hur ni andra känner, men för mig har ätstörningen alltid varit en tävling.
Jag var aldrig snyggast, aldrig roligast, aldrig socialast eller trevligast. Därför ville jag iallafall bli smalast!

Jag har alltid varit en tävlingsmänniska. Jag fuskar ofta i spel, när jag kan. Jag har haft svårt att acceptera att någon annan är bättre än jag. I och med anorexin kan jag tänka "okej, hon är roligare, men jag är iallafall smalare".
Jag vann på min vikt, liksom.

För att bli frisk måste man förstå att det inte är en tävling. det handlar inte om vem som är smalast, vem som äter minst eller vems bmi som är lägst. Anorexi är en tävling som inte går att vinna. Man kommer alltid vara sin största konkurrent, kommer aldrig vara nöjd med sina prestationer trots att man sedan länge nått sitt egentliga mål. Man höjer hela tiden ribban. Man vill alltid hoppa lite högre.

Jag försöker att "vara bäst" på annat. Små helt orelevanta saker, för att slippa "vara bäst" på att äta minst. Idag hade vi Nollning och det var några lekar, och bara för att visa mig att jag KAN VARA BRA PÅ ANNAT, och jag lyckades vinna åt mitt lag! Man måste hitta sådana små kryphål, kunna känna sig stolt över sig själv och inse att man inte behöver vara bäst på allt för att det ska kännas bra.

Kommentarer
Postat av: Linneá i Norrland

Då jag lärde känna dig tyckte jag alltid att du var snyggast, roligast och trevligast! Och även om vi inte har samma kontakt idag så består det fortfarande! Lycka till med utbildningen! :)

/Linnéa

2009-08-18 @ 20:40:52
Postat av: snyggtrosan

maja du är så jävla klok. det är något jag alltid beundrat dig för. har alltid tänkt på det. det är något du borde vara mycket stolt över. dessutom är du jävligt snygg, rolig och trevlig. BONUS! puss

2009-08-24 @ 10:09:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0